Det har nog varit en röd tråd genom nästan hela mitt arbetsliv.
Någon kommer med ett problem.
Jag lyssnar.
Försöker förstå vad som egentligen behöver lösas.
Sedan agerar jag.
Det låter kanske enkelt. Men genom åren har jag förstått att en ganska stor del av problemlösning handlar om något som lätt glöms bort när tempot är högt.
Att inte tappa tråden.
Jag vill veta vad som hände sedan
För mig räcker det inte att ha ett möte, fatta ett beslut, skicka ett mejl eller sätta igång ett projekt och sedan gå vidare till nästa punkt på listan.
Jag följer upp.
Jag hör av mig till människorna som är involverade.
Jag frågar om status.
Fungerade det?
Blev det som vi tänkte?
Har något förändrats på vägen?
Behöver vi göra något annorlunda?
Behöver vi skruva på budskapet?
Och om problemet fortfarande finns kvar, går jag in igen.
För ett problem är inte löst bara för att vi har pratat om det.
Jag är orädd
Det är nog också en viktig del av hur jag arbetar.
Jag är orädd.
Jag har inga problem med att lyfta telefonen.
Ställa den obekväma frågan.
Ta det svåra samtalet.
Ifrågasätta varför något har stannat.
Eller säga att något faktiskt inte fungerar.
Det betyder inte att jag klampar in och tror att jag vet bäst.
Tvärtom.
Jag tror att mod fungerar allra bäst tillsammans med lyhördhet.
Det börjar med att lyssna
För mig börjar problemlösning nästan alltid med samma sak.
Att lyssna.
På kunden.
På verksamheten.
På människorna som faktiskt sitter med frågan varje dag.
För ibland är problemet man först får beskrivet inte det verkliga problemet.
”Vi behöver bättre kommunikation” kan handla om att ingen riktigt vet vem som fattar besluten.
”Vi behöver mer PR” kan egentligen handla om att berättelsen ännu inte är tillräckligt intressant.
”Vi behöver få ut informationen” kan handla om att mottagaren inte förstår varför den ska bry sig.
Och ibland behöver man stanna kvar i frågan lite längre innan man börjar springa mot en lösning.
Först förstå. Sedan agera.
Det är därför jag tycker om interim
Det här är nog också en av anledningarna till att jag tycker så mycket om att arbeta som konsult och interim.
Jag kommer ofta in när något behöver hända.
När en organisation befinner sig i förändring.
När det saknas struktur.
När ett beslut behöver omsättas i handling.
När kommunikationen behöver bli tydligare.
När PR-arbetet behöver få fart.
När en fråga blivit liggande lite för länge.
Eller när verksamheten helt enkelt behöver ett par erfarna ögon utifrån.
Jag tycker om det läget.
För jag behöver inte ha varit med från början för att börja bidra.
Jag behöver förstå vart vi ska, vad som står i vägen och vilka människor jag behöver få med mig.
Sedan börjar arbetet.
Från problem till handling
Oavsett om uppdraget handlar om PR, kommunikation, förändring eller ledarskap arbetar jag egentligen efter samma princip:
Lyssna.
Förstå.
Agera.
Följa upp.
Och om det behövs:
Gå in igen.
För mig är det skillnad på att leverera något och att faktiskt lösa något.
Jag vill inte lämna efter mig en presentation som ingen använder eller en rekommendation som hamnar i en mapp.
Jag vill se vad som händer när vi gör jobbet.
Tills vi faktiskt har löst problemet.
